I Temple of Doom som utspelar sig ett år innan första filmen får vi träffa Indiana Jones (Harrison Ford) på en nattklubb under förhandlingar om en diamant. Det slutar inte riktigt som han hade tänkt sig och innan han vet ordet av så sitter han på ett övergivet flygplan tillsammans med den motsträviga nattklubbsångaren Willie Scott och Short Round. Efter en våldsam färd nerför Himalaya slutar resan i en liten by i Indien. Byborna tror att Indiana är som sänd från himmelen för att rädda byns kidnappade barn och en helig sten med magiska krafter. Med sina två följeslagare beger det sig till Pankotpalatset där mystiska riter sägs äga rum. 

Indiana Jones and the Temple of Doom är andra filmen av snart fyra. Även den blev en stor succé även om jag inte tycker den är lika bra som första eller tredje filmen så har den ändå humorn och oxpiskan. Vad mer behöver man egentligen, det är ju trots allt Dr. Jones vi pratar om och Ford gör ett enastående jobb igen. Filmen blir dock något utdragen mot slutet och blir tyvärr ganska ointressant. Men gillar man första filmen så kommer man gilla andra med.