Klockan har passerat midnatt och här sitter man nu i sin ensamhet igen. Älsklingen ligger sött och knoppar i sängen. Vi har precis sett en dokumentär om brutaliteten i USAs värsta fängelser. Riktigt sjukt enligt mig. Guantanamo-fängelset är knappast ensamt när det kommer till tortyr och andra metoder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Men å andra sidan är det USA vi pratar om. Landet om inte förvånar någon. 

Idag fick älsklingen för sig att skaffa lugg så jag fick med hjälp av en sax och min hårtrimmer klippa henne. Resultatet blev hyffsat för att vara första gången som jag klipper någon annan. Hon blev i alla fall söt i lugg. 

Den där Rabarberpajen som jag har nämnt tidigare har ännu inte blivit av. Jag kan inte fatta varför det inte går. Det är väl för fan bara baka en paj innan man blir trött? Men nej, det är tydligen svårare än så och nu har en helg helg passerat utan att jag har lyckats. Men grejen är att man vill ju äta paj som efterrätt men inte direkt efter middagen för då är man mätt. Så då låter man tiden gå för att smälta maten, men under den tiden blir man trött och orkar inte göra något. Jag tror jag ska baka pajen under dagen så att den är klar i alla fall när man blir sugen nästa gång. Nu skall jag jag sitta här i stillheten och invänta sömnen. God natt på er.